Mer målning... och trädgårdsarbete!
Det kommer väl upp en bild på det hela när det är klart... behövs fortfarande en eller två bokhyllor till, men det kan vänta. Tills vidare är garderoben fylld med böcker, och eftersom man kan stänga in dem så syns inte oredan :)
Förra helgen började vi riva upp ogräset i två av de tre triangulära land vi har på baksidan. Vi planterade vildblommor i ett av dem, men han inte med att riva upp ogräset i det tredje, eller plantera något i det andra på grund av snön som kom nu för några dagar sedan... lika bra det, så dog inga grönsaker eller annat. Blommorna lär komma upp det taskiga vädret till trots.
Vi är nog lite övermotiverade vad gäller plantering, dock... vi köpte frön och lök till gurkor, morötter, ärtor, broccoli, vitlök, shallotenlök, två sorters sallat, gröna bönor, rödbetor, spenat och annat som jag verkar ha glömt. Sedan ska vi försöka omplantera persiljan, gräslöken, dillen, basilikan och ett par andra örter från vår aerogarden i köket. På det sättet kanske vi kan få dem att komma igen lite senare i år istället för att bara slänga bort dem för att apparaten inte kan hålla dem vid liv mycket längre. De klarade sig i typ 5 månader i alla fall.
Så är det...
Smörgåsar
Skulle ha målat mitt kontor i helgen också, men det blev inget av det... Christine hade en rätt tung förkylning, och jag kände inte för att måla alls... får se om jag tar en vägg ikväll kanske.
Vi åt den bästa tailändska mat jag någonsin haft i Lördags också... det var en pytteliten restaurang med bara 6-7 bord sammanlagt, men det kanske var därför de kunde hålla kvalitén på maten så hög. Det är lite farligt bara eftersom de har takeout också, och de ligger på den väg jag tar hem från jobbet... har en känsla av att de kommer tjäna en hel del pengar på oss i framtiden.
I övrigt har snön nästan smält bort... de blommor som hade kommit upp innan snön föll ser ganska ynkliga ut just nu, de hade nog inte riktigt väntat sig att bli krossade under en halvmeter snö. Men men... de kommer nog snart tillbaka. Det ser ut som att vi har tulpaner på väg upp, fast det kanske visar sig vara något annat när de väl blommar... något är det i alla fall.
Blötsnö
Imorse var det ännu mer snö som behövde skottas, fast den här gången var det bara fem centimeter, så det gick väldigt mycket fortare och fick mig att vakna innan jag satte mig framför datorn och jobbade... undviker att ta bilen till jobbet än eftersom trafikkamerorna inte visade någon trevlig syn direkt. Känner inte för att sitta en timme på den väg som normalt tar 25 minuter till jobbet, och jag kan få mer gjort hemifrån på den tiden jag sparar istället (eller så kan jag slösa bort den genom att skriva ett blogginlägg, vad vet jag?).
Eftersom det är efter 15:e Mars så plogas inte gator heller - bara större vägar. Eftersom det ska bli 15 grader varmt på Söndag så är det nog inte så dumt... de kan spendera skattepengarna på bättre sätt. Sedan kan det bli snö nästa vecka igen - sjukt väder, men nederbörden behövs. Det har varit väldigt torrt i vinter hittills, och det här gör att vi slipper börja vattna nu i alla fall.
Paddington tycker om att jag är hemma också - det är bättre att sova på farsans fötter än att ligga och sova ensam i mörkret i tvättstugan.
Installerade hunddörrar förresten. Det var månadens manliga projekt antar jag... köpte en sticksåg med laser, och det gick snabbt och lätt att såga hål i dörrarna (en i garaget till sidan av huset, en från tvättstugan till garaget) och sedan skruva i hunddörrarna. Det bästa är att dörrarna har dubbla "fläppar" med magneter på botten och borst på sidorna, så de stänger sig automatiskt, och håller väldigt bra tätt så att det inte är något drag runtomkring.
Det ser faktiskt riktigt bra ut trots att jag gjorde det själv - fast ramen runt hunddörren täcker de ställen där jag inte sågade hundra procent rakt, så det är inte så imponerande, trots allt.
Häpp, nu ska jag försöka jobba lite.
Mer Möbler...
Förhoppningsvis kan man även denna gång lita på de personer som betygsatt produkterna - de tidigare grejer vi beställt från overstock har varit kanonbra allihopa, så därför kändes det inte så konstigt att spendera ännu mer pengar.
Tydligen ska det snart byggas ett IKEA några mil från vårt hus också... på tiden kan man lugnt säga - vi har ju fortfarande kvar vårt presentkort vi fick i bröllopspresent! Närmaste butik just nu är Salt Lake City, ca 50 mil härifrån, så det är inte så lockande att ta bilen dit, även om det skulle gå.
Varmt i solen
Vi har fortfarande inte hittat någon liten kompis till Paddington, det verkar vara lite brist på beaglevalpar just nu (om man inte köper i butik, men det vill vi inte göra... stackars hundar). Vi får se vad som händer... det är fortfarande omöjligt för Christine att hitta jobb. Det är tydligen väldigt många som söker de få platser som finns just nu, så det ser inte så ljust ut alls. I Colorado Springs lägger de ner 8 skolor på grund av budgetnedskärningar, så det är inte bara här som det är jobbigt att vara lärare.
Nästa vecka ser det ut som om jag får flyga till Philadelphia och jobb från Måndag till Onsdag. Inget jag ser fram emot direkt, men det kanske blir en god erfarenhet. Hade nog hellre flugit dit om det hade funnits tid till att se något av staden också och inte bara jobba... men men. Inte så mycket att göra åt, antar jag. Ska nog vara glad att vi har något att göra i alla fall, istället för att sitta med skägget i brevlådan och inte ha några kontrakt.
Vi var på besök i Grand Junction i helgen också. Hände kanske inte så mycket, men vi hittade konst på rea vilket var kul. 75% rabatt är aldrig fel. Det är inte bara negativa sidor av den dåliga ekonomin... förutom för butiken ifråga, naturligtvis. På vägen hem i Söndags såg vi ett gäng tonåriga tjejer som tappat kontrollen över sin bil och kört in i ett av räckena på vägen. Föraren var avsvimmad och hade huvudet mot airbagen, och vindrutan framför henne var täckt av kaffe eller något liknande. En av passagerarna steg ut med vad som såg ut att vara en bruten näsa... hade inte redan 5-6 bilar stannat så hade vi nog stannat och hjälpt till också. Undrar vad som hände eftersom vägen är krokig, men det var fint väder och perfekt väglag... kanske spillde föraren kaffe i knäet... eller försökte skicka SMS eller något. Det har varit en hel del döda och allvariligt skadade tonåringar på nyheterna på sista tiden som skrivit SMS när de krockat eller kört av vägen... idioter. Brukade se en del som gjorde det i Laramie när de körde omkring och kom in på fel sida av vägen och så... fattar inte varför de inte förbjudit det än. Helt sjukt!
Jaja, nog med rabbel. Får försöka få lite mer gjort idag. Igår var jag på jobbet vid 6-tiden redan för att jag vaknade tidigt och inte kunde somna om... imorse hade jag inte det problemet igen, men var ändå har vid halv åtta. Frågan är om jag inte lökar mer när jag är här tidigt.
Mumma!
Min projektsledare blev av med jobbet i veckan som en defensiv budgetårgärd. Våra prospektiva klienter faller åt både höger och vänster, så chefen försöker se till att företaget tar sig igenom den nuvarande krisen. Det känns lite oroligt eftersom jag nästan är längst ner på stegen just nu, man jag tror vi klarar av det. Vi behöver bara ett stort kontrakt så tar vi oss igenom det här året också. Det är skönt att vi i alla fall har lite pengar sparade ifall något skulle hända...
På tisdag är det Christines födelsedag, och jag tror jag ska försöka mig på att gå upp tidigt och baka en tårta. Hon har bakat tårtor åt mig och alla mina kollegor för varje födelsedag de senaste två åren eller så, så ska det vara någon som helst rättvisa så borde hon få en tårta också... tyvärr är jag inte så talangfull, och att baka på hög höjd är extra knepigt, men jag får se till att be om råd så att det inte blir ett totalt misslyckande.
Vi funderar på ett datum att hålla en liten privat vinprovning också... har en del finare flaskor nu som vore kul att dela med sig av, så om folk tar med sig en flaska + en ost vardera eller nått sånt så kan det bli riktigt bra.
Kollar på hockey just nu. Alfredsson har galler på hjämen eftersom han fick käken knäckt när han var här förra helgen. Det blir en lugn och skön Lördag tror jag. Åt precis lite asiatiskt, och kanske tar hunden för på en joggingrunda senare eftersom det är kanonväder. Funderar på om jag kan komma i tillräckligt bra form för att spela fotboll i stadsligan i sommar. Det är tydligen rätt populärt här, fast jag har inte spelat sedan 2002, så är nog lite smårostig... å andra sidan är det säkert rätt mycket feta gubbar som spelar, så det kanske kan gå bra i alla fall. Det som är kul med fotboll nu när man växt typ 30 cm sedan 15-årsåldern är att det är bra mycket mer tryck på skotten, och folk kan inte springa över mig längre :)
Innan någon nämner att jag inte tycker om fotboll längre för att det är så fult kan jag meddela att jag inte har något emot att SPELA fotboll. Det är att TITTA på fotboll (med all filmning till höger och vänster) som jag inte pallar med längre. Sedan är det en rätt tråkig sport jämfört med hockey och amerikansk fotboll också ;)
Köra Vilse
Logiskt tänkande fungerade inte i den här situationen. De andra vägarna vi körde runt på gick INTE nord - syd. Till slut hittade vi 104:e, och tänkte att det här var bra... vi blir inte så farligt sena trots allt. Långt senare insåg vi att det var 104th STREET vi körde på, och inte 104th AVENUE. Skadat. Det slutade med att vi hittade stället, men precis när det började, och vi hade inte telefonnumret till gruppen som vi skulle se det med, så våra biljetter var inne, men vi var det inte.
Vi beslöt oss för att gå ut och äta italienskt istället, och det var inte så illa trots allt. Lite tråkigt att ha missat showen, men men...
Vi ringde för att höra om en liten beaglevalp igår, men tyvärr hade alla blivit sålda redan. Tydligen är det rätt hög efterfrågan just nu, så Paddy förblir ensam vovve i huset ett litet tag till.
Fick ett SMS från Sverige på min nya telefon också... det hade jag inte räknat med, men visste att det skulle fungera iofs eftersom de har internationella SMS-paket man kan lägga till om man tror man kommer skicka många... vet inte riktigt om det är värt det. Skickar inga här heller, så tror inte det skulle bli fler av bara för att man har fler att skicka till..
Ny Telefon
Vårt telefonkontrakt tar äntligen slut nästa vecka, så nu blir det nya telefoner och ett nytt företag. Från Verizon till AT&T. Problemet med Verizon är att trots att de har bra täckning överallt, så har de kass täckning där mitt kontor ligger, och de har NOLL täckning i hela Europa, vilket har varit illa när man velat använda telefon där. Vi får se vad det blir för någon kul telefon i alla fall.
Annars händer inte så mycket, vädret är fortfarande schizo... det har varit runt 20 plus den sista veckan, men imorgon ska det snöa igen, tydligen. Vi har börjat leta efter en lekkamrat till Paddington också... just nu verkar vara en god tid till att göra det eftersom det är omöjligt för Christine att hitta jobb, och att ta hand om en liten valp är heltidsjobb ;) Det blir nog en beagle eller beagleblandning igen om vi kan hitta en. Vi får se om vi har någon tur med det hela.
Skadat Väder
Jobbar hemifrån idag eftersom jag inte kände för att köra bil i snön. För knappt en vecka sedan var det 20 grader varmt och soligt. Idag är det -14 och soligt med en knapp decimeter snö. Var ingen höjdare att skotta eftersom det gjorde bra ont i sidan, men det fick gå ändå.
Till helgen är det Super Bowl mellan Cardinals och Steelers, och jag måste nog erkänna att jag inte bryr mig särskilt mycket. Förra året hade jag ju i alla fall ett lag att heja mot (istället för att heja på). Vi har inget planerat, så antar att vi inte kommer hålla något party, trots att vi har massvis med öl (drygt 40 flaskor) kvar från vår inbjudningsfest.
På onsdag har vi depressionsmöte - eller 401k meeting. Med andra ord, vi ska snacka pensionsfonder med våra investerare. Det senaste året var ju inte direkt muntert... just nu går 6% av min bruttolön in i olika pensionsfonder, och företaget matchar med 4%. Sedan blir de pengarna uppätna sakta men säkert av den sakta men säkert döende börsen. Anledningen till att jag inte dragit mig ur och tar ut pengarna i lön är att det är precis vad man tydligen inte bör göra eftersom man just nu får ganska många så kallade andelar för pengarna. Jaja... vi får se vad som händer... efter att Clinton helt förstörde de allmänna pensionsfonderna i landet så är det inget man kan ens fundera på att få ut något av. Så pensionsinvesteringar är det enda man kan hoppas leder någonvart.
Till de Skövdebor som inte läst den än:
http://www.lenneer.se/sida/bilder/serier/skovde1.htm
Brutet Revben?
Jag var nästan helt klar med allt och skulle bara skära bort överhänget från den sista skivan. På grund av att den var nästan allra högst upp på taket och på avigsidan bestämde jag mig för att lägga mig över taknocken och skära så att jag kunde använda högerhanden och få det mer rakt och fint. Sagt och gjort, jag lägger mig med bröstkorgen över taknocken och sträcker ut mig och börjar skära... men det blir snabbt obekvämt för att taknocken tryckte konstigt, så jag bestämmer mig för att kana lite närmare... istället för att lyfta mig själv upp och komma i ny position. Jag känner hur det bara smäller till i ett av mina revben längre ner i bröstkorgen och jag blir paralyserad av smärta. Har aldrig kännt något sådant innan. Jag blir liggande en stund och fortsätter sedan skära klart även om det gör ont som attan.
Så nu misstänker jag att jag har i alla fall en spricka i revbenet, eftersom det svider rätt bra vart man än rör vid det... framsida eller ryggen spelar ingen roll. Alla andra revben uppför sig på rätt sätt... det vill säga, de ger mig ingen smärta alls. Nu kan jag inte sova på höger sida heller, vilket suger eftersom det är det jag vanligtvis gör, så har vaknat upp en massa de senaste nätterna för att jag vänt på mig i sömnen. Men men... det lär kännas bättre om ett par veckor eller så.
Det positiva är att taket ser fint ut. Spenderade $40 och 90 minuter på något hantverkarna nog gjort på 45 minuter, men ville ha $400 för - rätt bra timlön, speciellt eftersom de bara har 5 minuter att köra också. Nu vet jag också att jag klarar av det själv om det händer igen, men förhoppningsvis kan jag undvika skador också.
Vädret har varit rätt sjukt den senaste veckan också. 20 grader varmt flera dagar i rad. Snön är så gott som borta överallt förutom högre upp i bergen. Visst är det skönt att inte behöva oroa sig för halka på väg till jobbet, men jag gillar vinter också, och tycker det borde kännas som vinter också när den faktiskt är här!
Mer Bilder på Huset
Här är vår huvudingång, sedd uppifrån:
Här är vår balkongväg eller vad man nu ska kalla den... den förbinder rummen på ovanvåningen och har utsikt över vardagsrummet.
Matsal från några olika vinklar... större delen av rummet är tomt, så det tog jag inget kort på. Vi vet fortfarande inte riktigt vad vi ska göra för att det inte ska se så tomt ut... de som såg vårt bord i vårt gamla hus vet hur det var lite för stort för det rum vi åt i... här försvinner det nästan istället, men å andra sidan kan vi faktiskt använda bordet för tio personer nu utan att det blir trångt.
Här är vårt vardagsrum från ett par håll... eldstaden går på gas, vilket är helt underbart - ingen sotning, vedhuggning, eller glöd som skjuter ut i rummet :) Tändning och släckning sker med en belysningsknapp.
Här är vårt gästrum... stor säng, relativt litet rum...
Gästbadrummet - på bilden kan man inte se duschkabinen som är bakom den öppnade dörren.
Vårt hemgym som vi använder mer och mer allteftersom. De 20 extra kilona jag har från de senaste årena håller sakta men säkert på att omplaceras till rätt plats.
Lek med mig!
Vad som fortfarande inte kommit med på bild är vårt sovrum, vårt badrum, badrum #2 på ovanvåningen, mitt kontor, och källaren... plus garage, som inte är så mycket att se.
En av anledningarna till att vi ville ha mycket med rum är så att vi kan ha många gäster, så var inte blyga! Det ser ut som om det kan bli en svensk eller två på besök i sommar och i höst, men det finns rum och tid för fler!
Dä sa va gôtt å leva, annars kan dä kvâtta...
Ibland är det bra grymt hur filosofisk man kan bli av skumma drömmar och alltför lite sömn. Efter att ha glömt bort disken igår som vi skulle göra tillsammans, bestämde jag mig för att gå upp en timme tidigare än vanligt för att ta hand om den på egen hand som en liten överraskning istället.
Sagt och gjort, jag lyckades dra mig ur sängen vid sex-snåret och Christine sov djupt för en gångs skull, tog en dusch och gick sedan ner i köket och diskade och började filosofera.
Vad som fick detta filosoferande att hända var den skumma dröm jag hade där alla möjliga sorters personer från högstadietid figurerade. Drömmen i sig var bara konstig, men den satte min hjärna på språng, minst sagt.
För knappt 15 år sedan satt vi ovanför verkstaden i vår nördhörna och lyssnade på Fools Gardens Lemon Tree som satt på evig repeat på en gammal CD-spelare. Kommer inte ihåg så värst mycket vad det var vi snackade om, men det var nog mycket oj och ve om våra "kärleksproblem." Varför fick vi inte rätt sorts uppmärksamhet från de tjejer vi suktade efter (för att sitta och beklaga sig är grymt åtråvärt!), och hur kom det sig att de alltid tittade på "fel" sorts killar. Det var nog mest Daniel, Peter och jag som satt där nere och klagade, och jag var mest patetisk av oss tre. De drömmar jag hade om vilken kavaljer jag skulle vara lämnade lustigt nog ut biten om vad tjejen ifråga själv nog hade behövt från ett förhållande. Allt var fokuserat runt mitt liv... att sitta och spela spel i en gammal möbelfabrik är nog inte drömtillvaron för de flesta tonårstjejer... sedan ska man kanske tillägga att mitt klädesval under den perioden inte direkt hjälpte mig att se äldre ut än kanske 11-12 år. Vilken catch!
Ändå ser man tillbaka på den tiden med ett leende på läpparna. Det var frustration ut i fingertopparna, men trots att jag förtjänade det smeknamn som ibland i ren irritation kom över folks läppar (Pet-nogus), så hade jag de bästa polarna man någonsin kunnat önska sig (och ja, vi hade små retstick-moment med varandra... Daniel var alltid för sen, Peter kunde skita pengar, Balten uppehöll gasbalansen i universum, Fredrik kunde aldrig slita sig från sina mopeder, osv). Nu när jag sitter på en annan kontinent och har träffat tusentals människor från alla möjliga håll och kanter så inser jag hur otroligt det är att ha bästa kompisar som man känt sedan man bokstavligt talat låg i vaggan. Frågan är om det är typiskt svenskt, eller bara typiskt för Lerdala?
Hur mycket ändras man egentligen över en livstid, och hur mycket förändras man på grund av människor runt omkring sig? Hur mycket av mina kompisar finns speglat i min personlighet, och vad har de fått från mig? Jag har förändrats något extremt över de sista tio åren, även om min syster antagligen fortfarande ser mig som en jobbig besserweisser (och det gör nog kompisar också), men jag tror jag känner mig själv mycket bättre. Även om det inte finns mycket gott jag kan säga om mitt förra förhållande, så finns det något gott som kom ur det hela. Jag lärde känna mig själv mycket bättre. Jag såg det värsta i min personlighet, och också vad som händer när man låter sig ständigt trampas på, hur andra kan forma den man är och förstöra eller förbättra ens självuppfattning. Jag har lärt mig att aldrig förlöjliga andras erfarenheter för att de inte stämmer med min verklighetsuppfattning (vilket är ett helt annat ämne som jag nog kunde skriva en bok om), och jag tror att jag är en bättre person nu än jag någonsin var.
Jag vet att jag har hundratals mil att gå och många läxor att lära mig innan jag kan känna att jag levt upp till det exempel mina föräldrar satt. Är det inte ganska patetiskt hur länge det tar innan man inser att man alltid haft världens bästa föräldrar, förresten? Man visste alltid bäst när man växte upp, för att sedan inse att ens föräldrar var de som hade rätt. Min mor fanns alltid där när jag behövde henne, även om jag nog aldrig insåg det. Hon är fortfarande samma varma mamma, som är bättre än någon annan mamma, haha. Pappa jobbade väldigt hårt och älskade att bara bonde. Det som är frustrerande med att gå i hans skugga är att jag vet att jag inte har ett uns av hans arbetsvilja och förmåga att få allt gjort. Jag hoppas att han visste att det var så jag såg honom.
Det känns nästan oförskämt och veta vilka talanger jag har och att jag aldrig kommer leva upp till min potential på grund av att jag är för lat. Visst har jag ett bra jobb där jag tjänar relativt bra pengar, men det är inte i närheten av var jag vet att jag borde vara. Jag tror min akademiska rådgivare var nästan lite uppgiven med mig när han gav mig mitt diplom. Han hoppades att jag skulle gå vidare och doktorera, sade nästan rakt ut att jag slösade bort talang genom att inte forska.
Sedan på den andra sidan vågskålen står allt annat... jag har haft fruktansvärd tur hela livet. Det mesta har slutat på bästa möjliga sätt. Hur många gånger trillade jag ner från träd ute i skogen eller i Hultet utan att bryta armar, ben och huvud? (Funderar fortfarande på om jag hade sprickor i några revben efter en viss incident när Stina låste in mig i ett redskapsskjul och jag försökte klättra ut) Hur många gånger kom jag undan med sådant jag borde hamnat i trubbel för? (En viss Mariestad-incident till exempel). Sedan nu med Christine... vi hade båda varit i situationer där allt var ett rent helvete, men det var inget man kunde förklara för andra... och så fann vi varandra, och hjälpte varandra ur det där träsket. Jag vet fortfarande inte riktigt vad hon såg i mig (förutom en spinkig kille att göda), men hon är så underbart omtänksam i allt hon gör. Jag ser i hennes mor och mormor var hon fått det ifrån, och vet hur tacksam jag ska vara, och faktiskt är! Hon sätter ett exempel för mig i allt det hon gör, vare sig det är matlagning och gästunderhållning, eller som lärarinna där hon mer eller mindre avdyrkas av de små som inte vill gå hem på eftermiddagen.
Vet inte varifrån allt detta kom, och det rör ändå bara till det lite lätt på ytan. Men som Roy sa, dä sa va gôtt å leva, annars kan dä kvâtta... och det är gött att leva. Livet är underbart, även om jag sitter på jobbet och lökar!
Deadline
Känner mig lite obekväm just nu också... påpekade att projektplanen som min vän och kollega lagt fram var grovt underbudgeterad, så nu har min andra kollega kollat över planen och insett att jag hade rätt. Kostnaden för den första projektplanen var nästan en halv miljon dollar för låg och hade garanterat lett till att vi gått med en rejäl förlust på projektet - ganska big deal när man betänker att vi har bara 7 heltidsanställda. Problemet är att nu är kollega nummer ett i skamvrån på grund av att han inte spenderade tillräckligt med tid på detta, och det var mer eller mindre mitt fel att det upptäcktes. Å andra sidan så hade det kunnat gå käpprätt åt h-vete om det inte upptäckts... önskar bara att någon annan hade insett det istället för mig :(
Suck...
På Lördag har vi vår försenade inflyttningsfest #1... vi kan äntligen ha gäster eftersom nedervåningen är klar. Så här ser vårt kök ut ifrån vardagsrummet:
Ugn och spis är till vänster bakom väggen, diskho, diskmaskin är precis på andra sidan barbänken, och träskivan som sticker upp är en fristående liten ö där hela skivan är en
Trött
Var lite dum när jag gav mig in i en internetdebatt häromdagen under JuniorVMmatchen mot Kanada. Det var inte så populärt att säga att Markström filmade lite väl mycket när han blev tillstött. Visst spelade kanadensarna fult, men det är något man länge vetat att de gör... Markström borde inte flänga omkring som en Italienska fotbollslandslagsspelare för det. Nu finns det en massa filmer på youtube som gör narr av Markström på grund av det hela, så antar att det låg något i det jag försökte säga, trots allt. Jag kunde inte med att fortsätta titta utan bytte kanal för att se Lundqvist hålla nollan mot Pittsburgh istället. Bra mycket bättre spenderad tid.
Har fortsatt med att gå upp i vikt också, men som tur är så har jag börjat träna nu, så det lägger sig inte bara om midjan längre. Tror jag hittat en rätt bra vikt att ligga på nu, men måste omstrukturera lite, om man säger så :) Det är bra mycket lättare att motivera sig till att träna när man har gym hemma. Nu när isen smält bort från gatorna också så kan vi börja jogga/springa med Paddington igen. Han har nog saknat det en hel del, och drar ganska mycket när man går med honom.
Japp... så var det med det.
Jaja, ska kanske fortsätta jobba lite... har tagit hand om 23 av 24 buggar/problem sedan i Måndags, så måste säga att det varit en produktiv vecka i alla fall.
Kallt som Skägget - Trött som Skägget
Ena framljuset på bilen har tydligen brunnit ut också. Kommer inte ihåg om det var typ omöjligt att byta det själv eller inte, men får väl se ikväll när jag kommer hem. Måste också ha tag på någon som kan komma och fixa vårt tak, eftersom det faktiskt var några av våra plattor som blåst av, vilket är sjukt egentligen med tanke på hur grymt fasthäftade de är. Tegelpannor hade varit lättare att lägga nya själv, men å andra sidan hade de nog blåst av varenda en och allvarligt skadat folk, så det är nog inget alternativ.
Annars händer inte så mycket... Vi hängde gardiner och sånt i helgen, och jag skaffade dörrhandtag till de två dörrar som fortfarande behövde det och installerade dem. Nu är det bara alla förbaskade mässingsgångjärn som måste bytas ut också. Som tur är lär inte det bli så fruktansvärt dyrt i alla fall, men att ta loss varenda dörr och hänga tillbaka dem med nya gångjärn låter inte direkt lockande. Men vad ska man göra?
Vi planterade äntligen i Christines Aero Garden också, så nu kommer vi snart ha färska örter året runt inomhus. Guld värt!
Tänkte ta lite bilder på hur huset ser ut igår, men det gick åt skogen eftersom vi inte hade några batterier. Köpte nya igår, men nu är jag inte hemma, så det blir nog inte förrän till helgen.
